torsdag 20 december 2012

Trakasserier via internet i Göteborg

Hur farligt är egentligen det som inträffat i Göteborg? Givetvis är det alltid allvarligt när personer drabbas av trakasserier och skitsnack, att hängas ut med bild och text är en allvarlig kränkning av de personer som blir uthängda. Men det sker lika allvarliga trakasserier i det verkliga livet, eller köttlivet som det också kallas. Det är givetvis ingen ursäkt för vad de personerna har gjort, men det måste sättas in i sitt rätta sammanhang. Ta exempevis detta reportage från Aftonbladet, blir den incidenten mindre betydelsefull för att det inte var via kablar och datorer? Givetvis inte, när det är mer än riktigt otäckt och brutalt.



Våld och trakasserier är ingen ovanlig företeelse, det sker konstant och är en avart av mänsklig interaktion. Vi måste göra allt vad vi kan för att förhindra att sker, men utan att skylla på fel media och av felaktig anledning. Det är vi människor som utför handligarna, inte kablar, modem och datorer. Det är ett socialt problem med ursprung i hur vi behandlar och behandlas av vår omgivning. Det sker inte utan orsak, det är denna orsak vi måste finna på för att lösa problemet. Inte försöka hitta på orsaker, som egentligen inte har med mediat att göra. Här skyller förståsigpåare på anonymiteten på nätet, men det går precis lika bra att vara anonym via ett brev. Anonyma trakasserier och hot mot personer förmedlas även via post och vanliga pappersbrev till våra folkvalda, utan att de skyller på den anonyma postgången, eller telefonbolagen för anonyma telefonsamtal på nätterna. Det är inte något nytillkommet som man skulle kunna tro, Maria beskriver hur det kan se ut och gå till vid en skyddad identitet, som en hårt ansatt person kan erhålla om det skulle behövas "Våldets ansikte… myndigheternas dumhet." Maria och Amanda skriver på svt-debatt [Länk].

"Varje år mördas 15-20 personer som resultat av våld i nära relationer. Hur situationen sedan ser ut för personer som utsätts för sexuellt våld, våld i samkönade relationer eller liknande vågar vi inte ens föreställa oss.
Vilka andra faktorer påverkar huruvida en patient i kris får kompetent vård och ett värdigt mottagande? Cirka hälften av de som drabbats av våld i nära relationer hade tidigare sökt vård i den öppna vården för skador de fått av tidigare misshandelsfall. Dem hade vården kunnat fånga upp där och då. Dem hade vården kunnat erbjuda hjälp. Dem hade vården kunnat rädda".
Våld och trakasserier sker på många sätt, har många olika ansikten och metoder, även här hängs personer ut öppet för alla att ta del av. Det är i media som de hängs ut till en allmän beskådan, för att roa andra människor. Fast egentligen är det inte speciellt roande när man tänker efter [Second-opinion].

"Avslöjandet av det mest privata i mitt liv var ett faktum. Jag tvingades kommentera på något jag själv valt att aldrig överhuvudtaget nämna. Nu krävdes svar rörande min transition från man till kvinna. En hemlighet jag inte tänkt mig någonsin skulle bli allmän kännedom. Det resulterade i en förstasida och helsida med ett fokus som var allt annat än det som ursprungligen utlovats. Möjligheten att leva fri från hot och diskriminering var för evigt borta."
Här var det media som hängde ut och gottade sig i den personens vånda, en sådan uthängning är svår att undkomma och att bli av med. Det får svåra och långtgående konsekvenser, för de personer som drabbas i sådana fall. Här måste vi även se till hur det offentliga beter sig, när det även där hängs ut uppgifter och lämnas ut olagligt till felaktigt beskådande av alla: [Polisen hängde ut oskyldig med bild i ett halvår] [Nya journalsystemet är en katastrof för integriteten] [Tillsyn – patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 § och 6 kap. 2 § patientdatalagen].

Det är inte helt lätt och enkelt för enskilda, när det gällar dessa svåra frågor. Vad man ska och inte ska tro på. Media förmedlar sin bild av vad som inträffar, den bilden som förmedlas behöver på inget sätt vara den sanna bilden. Det måste vi vara vakna och uppmärksamma på, även om det kan te sig vara objektivt och korrekt vid en första anblick. Är man utsatt för trakasserier ska detta anmälas, det är ett måste. Annars kan det vara svårt att rikta uppmärksamheten på vad som verkligen har inträffat och komma åt ett problem. Med [hatbrott] som ett talande exempel. [Aftonbladet]




lördag 10 november 2012

Oseriöst om missbruk och droger

Vad är det viktiga när det kommer till missbruksvården, är det viktigare att få se de egna normerna, dogmerna och fördomarna sättas i förgrunden, än det är att se till de faktiska problemen och till de lösningar som finns?

Vad vi egentligen ska se till inom brukarvården, det är att den givetvis ska ske enligt svensk sjukvårdslag och utefter allt det vilket vi anser är medmänskligt, det är till de som är sjuka vi ska se. Det är deras behov som ska styra hur vården ska se ut, hur den ska utföras och och inte minst på vems villkor.
Det är direkt felaktigt att påstå att att en uteslutning från sociala nätverk och från samhället i övrigt som straff, skulle innebära en lämplig och bra vård för de som är missbrukare. Vilket är vad man i praktiken gör med den nuvarande praxis och med den rådande hypotesspridningen, om det effektiva med uteslutning från en bevisat effektiv vård. Där ska man man även vara frisk för att få vård (drogfri och nykter), det är en direkt följd av de nuvarande politiska och pseudomedicinska hypoteserna. I praktiken är det en direkt och olaglig bestraffning av den som är beroendesjuk och i en svår beroendeställning till vård och myndigheter. En effektiv vård däremot vet vi innefattar sådant som bostad först.

"Den metod som Socialhögskolan i Lund förespråkar använder sig av rakt motsatt logik; först en egen bostad, därefter massiva hjälpinsatser. Metoden kallas ”bostad först” och går ut på att en egen bostad är en grundtrygghet som den hemlöse behöver för att kunna ta itu med sina problem".
En eventuell substitutionsbehandling för de vilka är kroniskt sjuka, när alla inte klarar sig utan en medicinsk behandling. En vård där patienten inte riskerar att hamnar ute på gatan, där blir den som är beroendesjuk direkt hänvisad till illegala kanaler för sitt missbruk. De blir så klart även hänvisade till annan brottslig verksamhet för att kunna täcka behovet, av att klara sig för dagen. Det är ju olagligt att knarka, det är olagligt att begå brott. Vi vet vad den nuvarande drogpolitiken medför, det är drastiskt ökade risker för patienten. Både med en ökad risk för smittspridning (SMI) och för dödsfall som en direkt följd. Det är ett resultat av den social- och vårdpolitik vi har för våra vårdtagare, de vilka ställs helt utanför utanför samhällets skyddsnät som ett resultat av den.

"Sprutbyte är en hälsopolitisk insats för en grupp utsatta människor. Det handlar om allas rätt till en jämlik hälsa och även drogmissbrukare har rätt till hälsovård."


Det är även vad statistiken från Folkhälsoinstitutet egentligen bevisar (FHI), det är att den rådande politiken och vården för beroendesjuka ökar riskerna för vårdtagaren. Vårdtagaren kan skadas allvarligt och det föreligger även kraftigt förhöjda dödstal utanför programmen. Däremot förhindrar en subtitutionsbehandling dödsfall inom ramarna för behandligsprogrammen, även utan krav på att först vara helt drogfri och nykter i sitt boende. Vad som nogsamt utelämnas ur ABC-reportagen, men även från narkotikaroteln hos polisen. Det är att samtliga fall av drogdöd av antingen heroin, subutex eller metadon sker helt utanför behandlingsprogrammen. Det sker ute på gatan av de som "normalt" missbrukar ute på gatan, vilket även innefattar de vilka blir uteslutna ur behandlingsprogrammen och så vidare. De riskerar även en markant förhöjd risk att dö ute på gatan, vilket även detta glöms bort av både polisen och av SVT-ABC. Det är i sig något vilket jag finner rätt anmärkningsvärt, skademinimering faller helt utanför deras fokus för att gå helt förlorad. De missbrukare som faller utanför vården riskerar döden, både av allvarliga smittsamma infektioner och även av orena droger. 

Att kalla ett inslag för drogromantik av poliser (SVT-Debatt), utan att ha det väl underbyggt är ett faktafel och ett tyckande av en myndighet. Inslaget i debatten kan på inget vis ses som en isolerad företeelse under de givna omständigheterna, när det just nu är en debatt och en programserie på SVT-ABC om metadon och subutexbehandling och hur programmen läcker knark till den svarta marknaden, på samma sätt som andra vårdavdelningar gör det. Det är både enligt SVT-ABC och av narkotikaroteln i Stockholm, där de får stå i princip helt oemotsagda (SVT). Hur skadligt är inte detta när missbrukare smittas och dör ute på gatan, till följd av en misslyckad politik? Det är dessutom en politik som de bägge synes backa upp bakom. Problemet för både polisen och SVT-ABC är att de brukare vilka är under en aktiv substitutionsbehanling, bland dessa vårdtagare finns det inga registrerade dödsfall. 
Utanför substitutionsbehandligen och programmen, det är där som skadorna och dödsfallen ökar. Det är altså de brukare vilka inte får behandling, eller de vilka fortfarande är beroende och ställs helt utan vård som dödsfallen ökar. Du kan bli utan sjukvård för din sjukdom och ställd på gatan utan behandling. Det är sett ur det ljuset som deras twittrande och debatterande måste ställas, när det blir till en ren partsinlaga maskerad som en riktig socialdebatt om missbruk och missbrukares vardag, läs gärna repliken av Berne Stålenkrantz i (SvD), som ett svar:


"Att Lennart Karlsson i egenskap av polis, fastantagligen snarare som representant av Riksförbundet Mot Narkotika (RNS) och aktiv i Narkotikapolisens förening – båda organisationer som är dogmatiska motståndare mot skadereducering, basunerar ut sina egna ideologiska övertygelser, missförstånd och förvanskningar"



Programmet Medierna tar bland annat upp hur det har utspelats [medierna], där framkommer även att journalisten Anna-Klara Bankel medvetet hoppar över förklaringar. Det är för Västbergamodellen och om skademinimeringen som sådan. Det här är inget annat än en riktigt kraftigt politiserad och dålig journalistik av Anna-Klara Bankel, som enbart skadar de vilka redan är marginaliserade i samhället. Så som reportagen har framstått är det ett riktigt "knark haven" som råder, det kommer att få långtgående och kanske bestående skador. De som drabbas av den typen av lobbyism, som både Anna-Klara Bankel och narkotikaroteln på polisen står för. Det är de oskyldiga vårdtagarna. Det är deras liv och hälsa de leker med, vilket de på inget vis kan stå i en omedvetenhet över. Anna-Klaras programserie har för övrigt blivit anmält till Myndigheten för radio och tv, av Svenska Brukarföreningen. Vad som dessutom också är anmärkningsvärt, det är att vad Brå anser. Även det faller bort, i denna fantastiska dystopiska journalistik:

Färre unga testar narkotika

"Antalet elever i årskurs nio som uppger att de har testat narkotika har minskat under 2000-talet. Det visar skolundersökningar gjorda av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Undersökningarna visar också att andelen elever som uppger att de använt narkotika de senaste 30 dagarna legat stilla sedan slutet av 1990-talet. Analyser av siffror från slutenvården samt uppgifter om narkotikarelaterade dödsfall tyder på att det tunga narkotikamissbruket minskar."

Ja, vad ska man säga om det? Vilken fantastisk grävande journalistik och grattis till ett bra polisarbete kanske?

måndag 15 oktober 2012

Gardell och de som inte finns i hans bögvärld

Inte mycket omnämnande över transpersoner, annat än att de inte fanns där och om de nu fanns saknar det relevans för just Gardell och i hans värld och hans bögtänkande. Men Gardell har något så ohyggligt fel i sitt tänkande och närmande till frågan, att det lider en stor risk att skada sig självt. Även de andra fanns givetvis där hela tiden, de led precis som han led när även de fanns ute på gatorna i den mörka natten och i gränderna. Det var transpersonernas lidande likaså, likaså flatornas. Både transpersoner och flator insjuknade i bögpesten.

Diskrimineringen fanns där och då, det är en diskriminering som fortfarande sker för transpersoner, det visar sig med en uppenbar klarhet när historiken, de olika lagarna läses och studierna om hur det står till i den riktiga världen, den bortom radhusbögens. Det är en rent utsagt ohygglig läsning, som jag tycker att du ska ta del av Jonas. Om du sedan tycker lika som nu efter det vet jag inte. Men det är en läsning om tvångsvård, nerdrogning, lobotomi och kastrering av friska personer. Denna brutalitet fortsätter ännu idag, trotts att alla säger att det ska bli bättre. 50-60 personer kommer att ha blivit tvångssteriliserade i år, därför att de permanent ska bringas till att vara barnlösa, enligt lag. Gardell se till den faktiska diskriminering som föreligger ännu idag, trotts den historik som föreligger. Ingen tänkande och kännande person, kan ta del av denna historik utan att ställa sig en rad viktiga existentiella frågor. Ordet transsexuell är för övrigt från 1920-talet och gäller fortfarande, det tidigaste fallet lär ska vara i en runt 5000 år gammalt fynd i en grav. Där en mansperson begrovs med kvinnoparafernalia. Sister-girl, To-Spirit två deffinieringar från två helt olika kulturer, den nordamerikanska ursprungsbefolkningen och från de australiensiska aboriginerna. Vilket säger hur världen har sett ut i deras ögon, men inte i vårt land eller i ett västinfluerat tänkande. Där är det fortfarande fråga om en pathologisering, där är det fortfarande samma diskriminering som det var för bögarna på 1980-talet under bögpesten. Fast i praktiken lyder transpersoner fortfarande under en utrensningslag, där deras gener på inget sätt ska få leva vidare. Personligen började jag arbeta inom den svenska hälso- sjukvården under den perioden som Jonas Gardell talar om och upplevde det hela inifrån, ur perspektivet som vårdpersonal.

Transpersoner i synnerhet är i dag diskriminerade och förföljda, det säger en rad studier bland annat från den svenska polisen. Transpersoner förföljs även i i det moderna Europa, här ett fall från det vänliga och gemytliga Danmark [LGBT Danmark] och här ett våldtäktsfall från Sverige [Skånskan]. Detta pågår här och nu och är ingen fiktion i en bok eller film. Det är dagens verklighet för transpersoner, här i Sverige och inte i ett främmande land. Videon är från tidigare i år på Mynttorget:

tisdag 2 oktober 2012

Rädda Sara, vi kan inte och får inte stillatigande åse vad som händer

Hej alla ute på nätet, viktigt att ni tar del av vad den svenska vården håller på att ta vägen. Ni förstår när ni har läst Saras vädjan om hjälp. Sara är en mycket god och kär vän, vi vill inte att hon skadas ytterligare. Vi vill inte missa hennes närvaro, lika lite som vi vill att hon går hädan eller skadas ytterligare. Hjälp till genom att skriva under den protestlistan, som vi har arrangeratNamninsamling.se.






**************************LÄS**********************

Jag har Hortons huvudvärk, en av de mest smärtsamma sjukdomar en människa kan ha.
Jag har även allvarliga ätstörningar, anorexi.

Ligger nu inlagd på Huddinge sjukhus, där jag blev lovad smärtlindring i form av Metadon, som vanligen används till narkomaner som behöver hjälp att avsluta sitt missbruk, men även som mycket god smärtlindring hos patienter med svår och långvarig smärta. Jag är inne på 2 år nu, med 6 stycken attacker på mellan 2½ och 3½ timma varje anfall, varje dygn... Jag orkar inte mer.

Väl här på Huddinge, plockade dom istället bort min smärtlindring, morfin. Dom menade att det kan utlösa huvudvärk, men Hortons kan man lätt se, då ögat blir rött, det rinner och ögonlocket hänger, på ena sidan. Det har inget med morfin att göra. Jag fick istället något skit i dropp som hette ketalar, samt ett svagt morfindropp, som man trappade ner för att kunna sätta ut. När mina attacker kom, erbjöd dom mig sömnmedel, och lite syrgas, vilket inte hjälper ett dugg.

Eftersom jag inte äter mat, får jag näring genom en sond. Den åkte ur i förrgårnatt under ett anfall.

Nu det värsta.

Droppnålen, den enda infarten jag hade, blev infekterad och kärlet sprack, så nu ligger jag UTAN NÅGON SMÄRTLINDRING ALLS!!! Det finns heller inga fler kärl att sätta nål i, då jag är helt sönderstucken på både armar och fötter. Behöver en PICC-line, men ingen remiss har gått iväg. Remiss till dietist, skulle ha gått iväg i söndags, förra veckan, allstå för en och en halv vecka sedan... Ingen har dykt upp. Det beställdes en specialmadrass till mig, då jag nu får liggsår, eftersom min låga vikt gör att alla kotor sticker ut, och det gör väldigt ont. Ingen madrass syns ännu till. Blev lovad den förra måndagen...

I förrgår, blev jag tillfrågad om jag ville ha något att äta, klockan halv åtta på kvällen. Ingen konstigt med det, förutom att det var första gången på hela dagen jag blev erbjuden någon mat...

Jag har nu så ont att jag svimmar av smärta. Sju gånger i fredags, två i lördags, och fyra igår. Jag har även ramlat ur rullstolen en gång, ur sängen tre gånger, senast i morse vid sex... Hade då legat med smärtor from hell, i en och en halv timma...

********************JAG ORKAR INTE MER*****************

Om någon vet något om vilka lagar, paragrafer som gäller angående rätt till smärtlindring, snälla, skriv... Om någon annan vet vad jag ska ta mig till, skriv...

Tack till Amanda Brihed och Jens Odsvall, för er kamp för min skull, jag älskar Er!

//Sara.


onsdag 26 september 2012

Förlåt mig SL

Men jag tycker inte om er kampanj på Facebook. Den får mig enbart att må illa över den syn på era resenärer ni tydligen har, som ni dessutom så förnedrande marknadsför på det sätt som ni gör.

Förlåt mig SL, för att jag betalar min avgift till er. Skulle helst av allt slippa, när ni så tydligt och uppenbart betraktar stockholms pendlare som några underutvecklade jon.

Förlåt mig SL, när era pendeltågsförare behagar parkera sista vagnen i tunneln till Stockholmsödra, öppnar dörrarna rakt ut i tunneln för att släppa av oss, säger strax därefter att det är dags för avgång och börjar stänga dörrarna för att åka vidare mot Centralen och Kungsängen.

Förlåt mig SL, för att jag tycker ni i ledningen är inkompetenta och borde söka nytt jobb. Men jag menar det faktiskt, bara så ni vet det.




lördag 15 september 2012

Generell övervakning, CCTV är är inte en säkerhetslösning

Det är allt för många i den politiska ledningen som ser på CCTV, som den billiga utvägen till en lösningen på ett säkerhetsproblem i Stockholm och tunnelbanan. Detta är frågan om ett icke faktaorienterat beslut, trygghetsprojektet för Storstockholms Lokaltrafik [pdf] Projektet i sig är enbart en ren chimär, det såg vi för ett tag sedan med tunnelbanerånaren. Även om polisen i Stockholm försöker påstå något annat och döper om övervakning till trygghet. Det som är klarlagt det är den bristande vetenskapliga dokumentationen, över hur effektiv denna typ av övervakning är som ska införas på bred front. Samt att ingen dokumentation föreligger i praktiken för en sant öppen debatt, både bland allmänheten och hos de folkvalda. Detta är inget annat en ett demokratiskt underskott när det inte finns någon kritik utifrån, i en egentlig demokratisk bemärkelse.

CCTV, studie from Jana and Rachel

Vad som också är rätt klarlagt, det är den bristande kontrollen av utgifter samt teknisk utrustning. Någon form av kontroll föreligger helt enkelt inte, över hur och vad man gör. Samt vad som installeras för våra skattepengar och taxor, vi får inte vad vi betalar för är den enkla sanningen.


SL Revisionskontoret 2011

Det är rätt snällt av revisorerna att säga detta:
"Inom ramen för Trygghetsprojektet har SL investerat i övervakningskameror till bussarna motsvarande 102 mnkr som dock visat sig inte fungera, varför en utrangering har gjorts med kvarvarande bokfört värde på 82 mnkr, vilket påverkat resultatet 2010."
 Det kan vara rätt svårt att förstå hur något sådant kan få fortgå, men ser vi till den politiska viljan så finns den onekligen där. Det kan vi utläsa av den moderate politikern Torbjörn Rosdahl och vad han anser, om vad som föreligger. Han anser att det är: "Sveriges bästa kollektivtrafik blir ännu bättre". Det står nu inte helt obesvarat, vilket vi kan få utrett av Dagens Arena.
"På finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahls (M) blogg finns en motivering till den mycket omstridda femtonprocentiga höjningen av SL:s biljettpris. Rosdahl skriver att höjningen möjliggör framtida satsningar på ”en utbyggd och bättre kollektivtrafik”. Men enligt SL:s ekonomidirektör Gunnel Forsberg kommer inte pengarna att gå till några nya investeringar.
– Pengarna kommer inte användas till investeringar. De behövs för att täcka löpande kostnader, säger hon."
Det blir således helt enkelt inte så mycket kvar att benämna för trygghet, det är inget annat än rena floskler i mitt tycke och rena faktafel. Inga som helst relevanta fakta om vad trygghetsprojektet och den massiva övervakning det faktiskt innebär och vad det är frågan om, hur lite nyttan egentligen är, samt vad man har för underlag för sina beslut. Hur något sådant överhuvudtaget får passera och kallas för vår- vi resenärers trygghet skull, är ett sådant rent fuskjobb, att det tydligen går helt obemärkt förbi utan att någon reagerar. Detta fusk underhålls även av självpåtagna experter, som utan ett uns av bevis för sina påståenden likväl försöker att fortsätta med att påstå sanningshalten i dessa påståenden. Vad som egentligen har inträffat är inte ett exempellöst lyckande för säkerhetsprojektet, det är i realiteten ett misslyckande. I praktiken fungerar det inte proaktivt, som polisen påstår att det ska göra. Rånet utfördes utan att stoppas, ingen såg tydligen vad som pågick på plattformen i Sandsborg. Ingen såg när personen föll ned på spåren och förlorade medvetandet, ingen såg rånaren klättra ned och länsa den avsvimmade mannen på värdesaker, trotts att en konstant videoupptagning förelåg. Spärrvakten uppmärksammade inte vad som inträffat och släppte obehindrat igenom förövaren, utan någon reaktion från det hållet. Egentligen inte så konstigt när vad som borde ha funnits, men inte fanns i direkt i anslutning till spärrarna. Den egentliga självklarhet som borde föreligga vid alla plattformar och stationer, är ett utrymme för monitorer samt tillgänglig personal. men det är väl klart, sådant kostar vilket inte ingår i lanseringen av trygghetsprojektet när det även ska vara billigt. Det är så billigt att det har kommit att kosta mer och kostat personer en ren otrygghet och utsatthet i stället, när det på inget vis har avhjälpt vad man ville lösa i det första rummet.

Den praktiska slutsatsen av både tunnelbanerånaren och trygghetsprojektet, vilket åskådliggörs väl i videon över förloppet (ABC)




onsdag 5 september 2012

Söderortspolisen i en inte så ball grej om knark

Polisen borde verkligen se över sina rutiner och faktakoll, det är på inget sätt roligt eller trevligt när de bedriver denna typ av felaktig och missriktad lobbyism. De går på tok för långt i sina utläggningar, om det farliga knarket, Vad de talar betydligt tystare om är det egentliga rättsläget och den situation som beroendesjuka lever i, beroende är en sjukdom precis på samma sätt som reumatism eller cancer är det.
Att hänge ut berondesjuka på det sätt som de gör, kan enbart bli direkt osmakligt precis som om de vore halvmänniskor och inte lika mycket värda som vi andra. Om polisen inte har bättre koll än så här, när det gäller bruk, missbruk och hur man i övrigt ska bete sig som en myndighet mot andra personer. De vilka har gjort denna utsaga på Facebook borde om inte annat få sig en rejäl avhyvling, när de enbart är ena riktiga fånar mer än förlåtligt korkade. Det blir till en riktigt tankeställare, över hur de betraktar andra människor.


"Är verkligen spännande platser alltid så spännande? Tänkvärt.....// Närpolischefen Globen, Lennart P"

lördag 1 september 2012

Sverige ett dåtidsland

Det går inte att konstant bli paff över hur bakåt ett land som Sverige egentligen är, utan att reagera. Borde det inte vara vi som går i det första rummet om så  på en toalett och driva utvecklingen framåt, både ur ett socialt som ur ett tekniskt perspektiv?

Det här är en sprillans ny skylt, först på ett sjukhus sedan på en polisstation, men inte i Sverige. Det är i Halifax, Nova Scotia.
Det är den nya skylten som skapar en del uppståndelse, inte minst för polisen i Saskatoon.




Men det är klar vi lever ju i det förlovade landet, helt utan några fel och brister. Det stora inovationslandet, eller snarare vi var ett av de stora inovationsländerna. Fler borde ta intryck av vad personer som Härén och Rosling har att tillföra, inte minst bland våra beslutsfattare. Nya idér och nya kunskaper kommer att behövas, inte minst för vår gemensamma framtid. Fast det är ju klart, det är mycket bättre med nya kalkbrott på norra Gotland. Det kan ju faktiskt ge ett par jobb, men till en synnerligen hög kostnad. Norra Gotland kan förlora sin vattentäkt och ett av EU troligen skyddat naturområde och en blivande nationalpark ska skövlas, Ojnareskogen.

fredag 13 juli 2012

Sverige, Sverige du tuttfria land. Är ammande mammor äckligt?

Läst en artikel i Expressen, av Linda Skugge: "Är jag verkligen så äcklig?" Det är helt apropå en helt annan diskussion där den gamla artikeln lyftes fram som ett talande exempel på, att inget egentligen har ändrats. Över den märkliga kvinnosynen vi har, hur kvinnor presenters i media och marknadsföring. Till detta kan läggas den på senare tid nu uppkomna diskussionen om upphovsrätt (Genusfotografen) där kritik framförts över hur yrkeskvinnor presenteras. Där det är slående över hur olika syn det är på kvinnor och män. På respektive kroppar, hur de exponeras i bild, samt i bilduttryck.


Där tas frågan upp på allvar om hur kvinnor presenteras i reklam, yrkeskvinnor kontra hur yrkesmän presenteras. Det är onekligen skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnor presenteras som mer eller mindre sexuella varelser. Inte deras faktiska yrkeskunnande.  Denna kritik av Genusfotografen medförde ett föreläggande om upphovsrättsintrång som inte borde ha förelegat från Spectacular studios, om det inte hade varit publicerat i en blogg (upplagt på nätet). Det skulle inte ha varit intrång i upphovsrätten, om detsamma publicerats i en tryckt tidning. Bloggposter, bilder och texter på internet skyddas inte på detsamma sätt, som det tryckta ordet gör i tryckfrihetsförordningen. (Imageshack).




Det finns mer talande exempel, som en skärmdump jag tagit över Genusfotografen (protestgrupp). Där raljeras det över "Spermadrickande....", Med en bild på kvinnan och hur hon dricker vatten från en dusch, även den ingår i den påtalade marknadsföringen.

Niklas Starow och Ajour skriver om vad som inträffat.

onsdag 11 juli 2012

Fantastisk support på BBB

Under ca: 3,5 veckor har vi nu försökt få supporten på Bredbandsbolaget, till att agera och lösa problemet. Det har dock varit till föga nytta, snarare det motsatta. Bilden och ljudet har havererat nu, efter kontakt med supporten över en fallerad digitalbox. Då hade vi vare sig ljud och bild, men tack vare ett tvillingabbonemang kan vi se på TV. Trodde vi. Efter att en envis support som vill "fixa" den döda boxen, hackar nu ljud och bild på ett sådant sätt, att risken för epileptiska anfall markant har ökat.


söndag 6 maj 2012

TeliaSonera och andra telekomföretag gör affärer, med rena diktaturstater


TeliaSonera och andra telekomföretag gör affärer med länder som Syrien, Bahrain och Belarus, där civilbefolkningen övervakas i sin vardag. Telefoner och kommunikationssystem övervakas, för att se om de gör något som går regimen emot. Oppositionella fängslas, torteras och mördas med hjälp av bland annat svenska teknik och systemleverantörer, allt med vår regeringens goda vilja. 

Tidigare fanns ett videoinslag från Youtube, det kontot har tydligen tagits bort.


Teknik och system är konstruerade för ändamålet direkt från fabrik, tack vare de kravspecifikationer som ställs på utrustning och system från våra egna lagstiftare, rättsvårdande myndigheter och andra kunder. Det underlättar i övervakningen för en tjänsteleverantör eller för underrättelsetjänst och polis med att övervaka de av regimen utpekade, kända personer och grupper i samhället, men även av okunniga som inte kan skydda sig från intrång. Att övervaka en hel befolkning, enskilda eller grupper i samhället öppnar för grova misstag och missbruk. New Renaissancenetwork har fallbeskrivit på Newsmill och SvT-Debatt: ”Fallet Merah visar hur ineffektivt datalagring är”, ”Svenska staten kommer använda datalagringen till att jaga minoriteter” där New Renaissancenetwork och andra organisationer har visat på hur det missbrukas, som den polska organisationen Panoptykon. De har påvisat myndighetsmissbruket: ”How many times did the state authorities reach out for our private telecommunications data in 2011? We publish the latest research”. Det sker med hjälp av andra system för massövervakning, liknande fundamentet för den mycket hårt kritiserade övervakningen av våra egna kommunikationsmedel. Den som den FRA utövar när de speglar över vår kommunikation till sina egna databaser och register och därmed oavkortat gör detsamma som den totalitära regimen. Det är farlig information om oss och kan användas för just de syften vi anklagar andra icke demokratier och rena diktaturer för att göra. Men vi tillåter massövervakning av vår egen kommunikation, med en övervakning av en rad tänkbara anledningar av oliktänkande som av andra grupper i samhället och även av oppositionella (Lag 2007:259) till vår egen regim. Någon kan tänkas göra något i en framtid.

Vid sökning får personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv användas som sökbegrepp endast om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.”

Det blir ett demokratiskt och inte minst ett svårt etiskt problem och dilemma, när vår egen lagstiftning och regering tillåter att en sådan teknik och utrustning exporteras och kommer länder till handa, där länderna på inget sätt kan kallas för demokratier, eller är rena diktaturer och auktoritära system. Utrikesminister Carl Bildt ser positivt på sakfrågan: ”Vi bör vara tydligare med att handel med diktaturer gynnar demokratin”. Hur sedan demokratin gynnas i en diktatur via massövervakning blir nog svårt att bevisa, vi vet att i dessa länder kommer journalister, politiskt oppositionella, civila och helt oskyldiga att utsättas för statsmaktens intrång, förföljelse och tortyr. Diktaturens myndigheter och företrädare bereder sig tillträde till den privata kommunikationen, där som här i ett förebyggande syfte fast betydligt mer synligt och repressivt. 

 
Det är enkelt genomförbart i en diktatur, vi själva har åtminstone en illusion om vår egen demokrati och skenet av den kvar. Vi kan fortfarande låta det komma upp i ljuset och upp till diskussion. Har vi affärer med diktaturer där avtalen är villkorade på ett sådant sätt, där operatörer kommer att samarbeta med statsmakten under sådana förutsättningar ska det inte bara diskuteras. Det måste med nödvändighet komma till en öppen, demokratisk och transparent debatt över den rådande situationen. De medverkande företagen måste sättas under en genomlysande granskning, när dessa företag troligen gör sig medskyldiga till samma repression av allmänheten som regimen. De samarbetar med regimer vi själva kritiserar, de gör det med nödvändighet fullt medvetet över vilka konsekvenser deras samarbete måste medföra för de enskilda medborgarna.

I det här läget när en skarp kritik utdelas och riktas mot de svenska företagens förehavanden, men även mot vår egen regerings politik där polisen ska få en utökad tillgång till lagrad information. Det är med all rätta kritik riktas mot företagen för de produkter, system och tjänster de säljer till olika diktaturer och inte minst troligen även underhåller och administrerar. Det är en likartad teknologi, system och tjänster som även här hemma allt mer riktar sig mot civila och oskyldiga som den razzia som utfördes i Göteborg av fyra muslimska familjers hem. Mycket tack vare de grova misstag som sker av myndigheter och av analytiker, där information inte finns tillhanda eller direkt bortses från.
FRA bedriver en konstant övervakning av all kabelburen och av annan kommunikation i syfte att förhindra terrordåd och grov kriminalitet, vilket de redan har misslyckats med: ”Massövervakning och islamofobi ökar risken för fler terrordåd”, trots att informationen fanns där.
Enligt polismetodutredningen och i utredningen avseende polisens behov av signalspaning, där det liggande förslaget är att polisen ska få tillgång till FRA. Det återspeglas även i avtalet med Saudiarabien: (SÖ 2005:59 Utrustning och system för elektronisk krigföring (EW) signalspaning (SIGINT). Vem tror på allvar att den Saudiska regimen inte kommer att vända det mot de oppositionella i landet?


Här ingår även andra system för kontroll och övervakning, vilket ska läggas till det i år genomröstade datalagringsdirektivet och Passenger Name Records eller kort PNR (kompletta registerdata från flygbokningsregistret). Det är tänkt att vi ska dela registerinformationen oavkortat med andra länder, där Europa idag har ett globalt avtal med USA som ska få en oavkortad tillgång till all denna data, mycket bra beskrivet inom Identity Project ”All US police to get access to international travel records?”.
Vi vet redan hur teknologin och informationen missbrukas av diktaturer och av oss själva, följderna av det men vi gör det ändå. Vi säljer övervakningssystem till rena diktaturer vilka kommer att grovt missbrukas men tar inte ansvaret för det, lika litet som vi tar ansvar för våra egna system och för hur missbruket av dessa förtigs. I vems intresse sker det och varför, är den svåra frågan som måste ställas. ”Carl Bildt förtiger svensk som torterats i Bahrain”.

lördag 31 mars 2012

Det rasbiologiska Sverige

Rubriken låter lite långsiktig, eller kanske inte förresten. Det räcker med att läsa Marc Bygdeman i dagens DN:

Marc Bygdeman, professor emiritus, Kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset. Vad han skriver och tydligt uttrycker i artikeln är bara steget från vad som  kallas för "Eugenik", eller rashygien. Han fastställer den kopplingen snabbt via en hänvisning till Lag (2006:351) om genetisk integritet och förhållandet att det kommer en ny lagstiftning avseende vård av transsexuella. Det gäller att hålla den svenska rasen ren från dåliga gener. Därav den lagstadgade tvångssterilisering som transpersoner tvingas till, för att godkännas i sin identitet av det rättsliga rådet på Socialstyrelsen. Den permanenta steriliteten är till för att implementera det  förbud mot barnalstring, som gäller för transpersoner. Därav blir det en genetisk rensning av transpersoner, när dessa gener inte kan och får spridas enligt svensk lag. Detta fakta är nu under omskrivning och steriliseringskravet, är i detta nu kraftigt ifrågasatt. Det är vad Marc Bygdeman är kraftigt emot, en förändring av lagstiftningen. Hans artikel är starkt fientlig mot transpersoner och är snubblande nära, vad som skulle kunna vara hets mot en minoritet i samhället (Helena von Schantz). Jag tycker att det är bra att sådant kommer fram i ljuset, så att vi alla kan ta ställning mot och ta avstånd från den typen av fientliga stämningar i samhället. Hat och diskriminering mot minoriteter i ett samhället är inte positiva tecken i ett friskt samhälle, när vi vet hur strömningarna ter sig inom Europa med kraftiga hatstämningar mot just minoriteter.

Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att ta avstånd och visa sin avsky, för dessa ideologier som är baserade på hat mot nationella minoriteter och oliktänkande. Vi såg vad det medförde av lidande under hela 1900-talet. Där de grövsta förföljelserna inleddes under 1930-talet, inte minst här hemma i Sverige. Det blev även startskottet för eugeniken, som infördes på allvar av makarna Myrdal som det socilogiskt verktyget. Tvångssteriliseringar, lobotomier och inspärrningar på mentalsjukhus var legio för normbrytare.
 Makarna Myrdals betydelse är och var inte helt obetydlig, det framkommer i den betydelse deras skrift: "Kris i befolkningsfrågan":

Till de mest framstående intellektuella i 1930- och 40-talets Sverige hörde paret Alva Myrdal (Nobels fredspris 1982) och Gunnar Myrdal (Nobelpriset i ekonomi 1974). Deras politiska idéer och forskningsinsatser spelade en stor roll vid utformandet av välfärdspolitiken under folkhemstiden.

Det är tider vilket vi måste göra upp med, inte enbart sopa under mattan och glömma bort. Gör vi det kommer dessa strömningar enbart tillbaka, som en sårig cancersvulst i samhället. Vi måste bli kvitt samtliga rester annars kommer enbart helheten tillbaka, det vet vi av tragisk erfarenhet när historien annars tenderar till att upprepa sig. Vilket vi nu ser ske över hela Europa.

torsdag 23 februari 2012

Europakommissionen anser inte att demonstrationer mot ACTA är demokratiska

Europakommissionen, de anser tydligen att den lobbyverksamhet som fåtalet hemställt till dem i ett brev, är mer demokratiskt än de tusentals enskilda individer som har demonstrerat mot ACTA. Jag och andra har tidigare skrivit om lobbybrevet som cirkulerat i europaparlamentet [Beelzebjörn] [Hanna Friden]. Vad som nu visar sig i en läckt mötesutsaga från kommissionen, är enbart mer av detsamma, den totala världsfrånvändhet som råder i den politiska toppen [Techdirt]

"Netzpolitik.org points us to leaked internal minutes of a meeting of the European Commission the day before the massive Europe-wide demonstrations against ACTA. They reveal the EU's top politicians taken aback by the scale of the planned demonstrations, but dismissing them with almost the same words as the IFPI (German original):"

 Europas toppolitiker förstår inte vidden och skalan på de protester som nu pågår, de ser inte att det är värkliga farhågor. Förhandlingarna bakom ACTA hör till de mest odemokratiska projekt som förekommit, där ett fåtal har haft insyn i de hemliga dokumenten och förhandlingarna, det har inte varit folkvalda parlamentariker som har haft tillträde. Det har varit samma företag som kallar demokratiska yttringar för ett hot mot demokratin, det säger mer om hur nära industrien står politikerna och hur lite de demokratiska processerna egentligen betyder. Demokratin ska i deras värld vara just för fåtalet, när det är det enda de känner till och har erfarenhet av. Det är allvarligt när politikerna inte ser skillnaden på sitt ämbete och sin privatroll och de kommer att sammanblandas. Det kallas med andra ord för korruption. Europadomstolen ska nu få granska ACTA-avtalet [SvT], om det är förenligt med EU rätt och de mänskliga friheter vi anser oss ha. Vi har rättigheter och de rättigheterna måste vi hålla på, i en allt mer politiskt  repressiv miljö blir det till en absolut nödvändighet.

måndag 20 februari 2012

Är man kritisk mot ACTA-avtalet, är man mot demokrati

Det är i princip vad som står i ett gemensamt utskick, från olika lobbyistorganisationer. De menar att alla utom dom förstås innehar det sanna ordet, företag som redan har investerat stort i ACTA-avtalet och att det går igenom oavkortat. Det är samma företag som har förhandlat fram detta, som nu påstår att kritiker till avtalet, skulle vara mot öppenhet och transparens. Öppenhet och transparens vilket demokrati innebär, eller borde innebära. Men dessa företrädare för stora ekonomiska intressen, är samma som de vilka har drivit fram avtalet i hemlighet, i hemliga förhandlingar. Vänder länder ryggen till, när de har en annan uppfattning och driver likväl hänsynslöst vidare. Avtalet som skulle vara till ett skydd för livsviktig industrinäring i länder under utveckling, riskerar därmed att lämnas utanför som en paria.

Följande brev skickades nyligen till alla EU-parlamentariker:

"15 February 2012

Please support ACTA for the good of Europe"
Dear Member of the European Parliament,

Over the past two weeks, we have seen coordinated attacks on democratic institutions such as the European Parliament and national governments over ACTA. The signatories to this letter and their members stand against such attempts to silence the democratic process. Instead, we call for a calm and reasoned assessment of the facts rather than the misinformation circulating. A considered reaction is more important than ever at a time when many outside of Europe doubt the ability of the European Union institutions and its Member State governments to act together.
The signatories of this letter represent thousands of European companies of all sizes and millions of workers in dozens of sectors crucial to the European economy, which are eager to get Europe out of the current economic crisis by promoting innovation and growth-enhancing measures. We are all dependent on intellectual property.
ACTA is good for Europe. Without changing EU law, it establishes common procedures for dealing with IPR infringements across countries accounting for 50% of world trade. The framework set up by ACTA will have a positive impact on protecting Europe’s industries, jobs and people. ACTA will have no negative consequences as it does not depart from EU law – as confirmed by three opinions of the European Parliament’s Legal Service as well as the European Commission. It is important to show that Europe is united and has trust in its institutions and government processes. That is why ACTA is supported by all the organisations and companies below, as well as 22 European Member States who joined the EU in the first step towards ratification.
We therefore urge you to focus on the facts and not the misinformation and to support ACTA. ACTA is an international cooperation project that will protect Europe’s rights and people and will confirm the EU’s global importance as a responsible trading partner. For Europe to have a successful knowledge economy and manufacturing base it must protect its workers, creators and the innovations of its manufacturers and industries abroad. The ACTA treaty sends an important message to third countries and to Europe’s workforce that our rights must be protected in practice, and that Europe will not fall behind other countries in this regard. This is a crucial moment for Europe’s governments and institutions in their effort to safeguard Europe’s jobs and economic future. Failure to do so will irrevocably affect Europe’s credibility as a trusted global trade partner.
 
Således inte ett ord om vare sig Brasiliens eller Sydafrikas behov, när. det är mer en fråga om att skydda fort europa och det egna egenintresset. Vad som skulle vara de riktiga fördelarna framgår inte.

"Over the past two weeks, we have seen coordinated attacks on democratic institutions such as the European Parliament and national governments over ACTA. The signatories to this letter and their members stand against such attempts to silence the democratic process. Instead, we call for a calm and reasoned assessment of the facts rather than the misinformation circulating. A considered reaction is more important than ever at a time when many outside of Europe doubt the ability of the European Union institutions and its Member State governments to act together."

Vilka koordinerade attacker då kan man fråga sig, men inget om vilka dessa odemokratiska krafter är framgår av brevet i sig. Är det vi som är kritiska? Frivilligorganisationer, politiskt aktiva. Är det vi som med odemokratiska medel söka tysta ned den demokratiska processen? Det är väl snarare de som skrivit under cirkulationsbrevet och skickat ut detta i hemlighet, till de demokratiskt valda i EU-parlamentet för att påverka. Inte i en öppen och transparent debatt, där de demokratiska verktygen finns samlade.

Vilka är då dessa företag? Som det mesta tenderar att göra läcka det ut, så även dessa undertecknare:


ACEA - European Automobile Manufacturers Association
ACG - Anti-Counterfeiting Group
AIE – Associazione Italiana Editori
AIM – European Brands Association
Alliance Against IP Theft
ANDEMA – Spanish Association for Defence of the Trademark
APM – Aktionskreis Deutsche Wirtschaftgegen Produkt – Und Markenpiraterie
AFP - Associacao Fonografica Portugesa
AGPP - Association of Greek Producers of Phonograms
BAMP – Bulgarian Association of Music Producers
BASCAP - Business Action to Stop Counterfeiting and Piracy
BBB - Börsenverein des Deutschen Buchhandels
BEA - Belgian Entertainment Association
BIEM – Mechanical Rights Societies
BPI - British Phonographic Industry
BREIN - Protection Rights Entertainment Industry Netherlands
BBA – Bulgarian Book Association
BVA - British Video Association
BVMI – Bundesverband Musikindustrie
BVV – Bundesverband Audiovisuelle Medien e.V.
CELC - European Linen and Hemp Confederation
CIE - Consejo Intertextil espanol /Spanish Textile and Clothing Industry
CIPR - Coalition for Intellectual Property Rights
EACA – European Association of Communications Agencies
ECTA - European Communities Trademark Association
EIBF - European and International Booksellers Federation
EGEDA – Spanish Audiovisual Producers
EPC - European Publishers Council
EURATEX - European Apparel and Textile Confederation
EUROCINEMA – Association of Film and Television Producers
EUROCORD - European Liaison Committee of Twine, Rope and Netting Industries
EUROCOPYA - European organisation of movie and television producers' collecting societies
EUROCOTON - Federation of the Cotton and Allied Textile Industries of the EU
FAMA - Fachverband der Film- und Musikindustrie
FEP-FEE - Federation of European Publishers /Fédération des éditeurs européens
FER - Federation of Romanian Publishers
FESI – Federation of the European Sporting Goods Industry
FFE - Filmforgalmazók Egyesülete
FGEE - Federación de Gremios de Editores de España
FIAPF - Fédération Internationale des Associations de Producteurs de Films
FIAD - International Federation of Film Distributors Associations
FIMI - Federazione Industria Musicale Italiana
GESAC – European Authors and Composers Societies
GESAMTVERBAND TEXTIL + MODE - Confederation of the German Textile and Fashion Industry
ICC DEUTSCHLAND - Internationale Handelskammer (ICC) Deutschland
IFPI – Representing the Recording Industry Worldwide
ILEC - Institut de Liaisons et d’Etudes des Industries de Consommation
IMPALA – Independent Music Companies Association
INDICAM – Instituto di Centromarca per la lotta Contraffazione
INTA – International Trademark Association
IRMA - Irish Recorded Music Association
ISFE – Interactive Software Federation of Europe
IVF – International Video Federation
MAHASZ - Magyar Hanglemezkiadók Szövetsége
MARKENVERBAND - German Branded Businesses Association
MODINT – Trade Association for Fashion, Interior Design, Carpets and Textiles
MVKE - Magyarországi Videókiadók Egyesülete
NV – Nederlands Uitgeversverbond
NVPI - Nederlandse Vereniging van Producenten en Importeurs van beeld
PRODUZENTENALLIANZ – German TV and Film Producers Alliance
PROMUSICAE - Productores de Música de España
SACG - Swedish Anti-Counterfeiting Group
SNE - Syndicat National de L'Edition
SNEP – Syndicat National de l'édition Phonographique
SROC – Sports Rights Owners Coalition
TIE - Toy Industries of Europe
TABD - Trans-Atlantic Business Dialogue
TUOTOS - Finnish Audiovisual Producers
UFIH - Union Française des Industries de la Mode / French Association of Clothing Manufacturers
UIT - French Textile Industries
UK PUBLISHERS ASSOCIATION
UNIFAB - Union des Fabricants
UNIVIDEO - Italian Union of Audiovisual Publishers
VKE – German Cosmetics Manufacturers
ZPAV – Polish Audiovisual Producers
Inressant

lördag 4 februari 2012

Men det är klart att det är offrets fel

Det här är nog en rätt så typisk svensk historia. Det är den unga flickan, mobboffret som tog sitt liv. Läs om det först i Aftonbladet:
Flickan mobbades och kallades emo.
Då tvingade skolan henne att gå runt i flera klasser och prata om emo-kulturen.
Flickan tog sitt liv – men skolinspektionen väljer att inte ingripa.
Men det är ju klart, det har förmodligen inte inträffat. Skolinspektionen riktar kritik mot skolan och en utredning ska startas, för att reda ut om föräldrarna har rätt till skadestånd. Om det som inträffat alltså skulle ha inträffat eller inte. Men flickan tog sitt liv, ska inte det komma i första hand och vara en prioritet?

onsdag 18 januari 2012

Det är svårt och komplicerat, att stoppa tvångssteriliseringar i Sverige

Den sittande alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt (M), har problem med tvångssteriliseringar. Visserligen bryter det mot de mänskliga rättigheterna, men det är enligt Kd och Göran Hägglund synnerligen komplicerat att stoppa. Däremot är det vare sig svårt eller komplicerat, att skicka ut svenska soldater i krig. Det vet vi när vi har soldater i strid, då framför allt i Afghanistan. Det känner vi alla till, samt att vi deltog i det libyska kriget med vårt eget stridsflyg. Det gick mycket fort att arrangera och att skicka ned dessa till södra Italien, för att där ifrån utgå på spaning mot det libyska fastlandet.

För att påminna alla om det pågånde kriget i Afghanistan,där svenska soldater deltar, kommer videofilm väl till pass.


Det är inte lite som våra soldater får utstå och befolkningen där, men det är inte så pass komplicerat som vad transfrågan är. Transpersoner är väl "sådana där", personer som egentligen saknar mänskliga rättigheter enligt svenska mått. På det samma sätt som när vi hade vänligheten, att sterilisera både Samer och Romer. Även om det tog slut när det infördes förbud mot tvångssterilisering 1975-76. Men inte för transpersoner, när de då var och fortfarande är att betrakta som icke personer, inte helt fullvärdiga människor och medborgare i sitt eget land enligt lagboken och gällande normer. Lagen påbjuder att transpersoner ska vara permanent sterila och satta under ett förbud att skaffa egna biologiska barn, för att få sin ändrade könsidentitet erkänd och bekräftad av rättsliga rådet och därmed staten. 1972 skrevs den gällande lagen avseende transpersoner, hur de ska behandlas och statens syn på transsexualism. Mycket har inträffat sedan dess och kunskapsbanken ökar, tyvärr gäller det inte för sveriges räkning. Här fortsätter vi att behandla människor som icke fullvärdiga personer med fullvärdiga mänskliga rättigheter, när det är ett undantag för transpersoner. Även om det strider på mot senare lagstiftning, som mot grundlag och internationella konvensioner. Det är enklare att skicka soldater ut i strid till Kongo med franska trupper, än det är att ändra i lagen om könstillhörighet.

Det är enklare att skicka in svensk trupp i byarna, för att där rensa. Det enda motståndet utgörs av obeväpnade kvinnor och barnsoldater.


söndag 1 januari 2012

Vi lever inte i en farlig terrorvärld

Det finns allt för många vilka lever på att späda på vår rädsla, för utifrån kommande terrorhot. Det i sig är en helt egen industri, som har kommit att leva sitt get liv. Dess enda funktion är att sprida rädsla för det okända, det eviga hotet om terror och hur många terrorister det finns utanför våra gränser. De, terroristerna vill konstant komma åt oss och vill oss illa, spränga oss illvilligt i bitar. Vi måste därför skydda våra värden från det otäcka utanför våra gränser. Vi konstruerar sådant som Stockholmsprogrammet och det paramilitära Frontex för att skydda oss. Vi inför sådant som PNR (Passenger Name Records) trotts massiva protester, där det enligt amerikanska DHS inget får ifrågasättas. Det är vad som är det riktigt allvarliga. Hemliga förhandlingar där innehållet i förhandlingstexterna hemlighålls, både från allmänheten och  från våra folkvalda parlamentariker. I terrorismens namn går våra beslutsfattare med på vad som helst, med mycket liten och tunn bevisbörda på att införandet är nödvändigt och till nytta för rikets säkerhet.
  
Enligt Ronald Noble [DN] Interpolchefen [The Independent] genomförs ca 500 miljoner oregistrerade resor inom EU, och han kallar det för en säkerhetslucka. Skulle 500 miljoner resor utan några incidenter, vara ett tecken på en överhängande fara för terrorattacker? Vad som egentligen är en överhängande risk, det är våra regeringars vilja att införa teknologier för övervakning av ordinära medborgare. Utan indikationer på att det skulle förekomma en brottsmisstanke, men mycket stora risker för den enskilde. Det är något vilket den arabiska våren har givit oss som en bitter lärdom, i synnerhet för medborgare i dessa repressiva länder. Det är teknik där vi står som säljare och som även används här hemma i samma syfte, men med olika utgång i dagsläget.

Vi måste lära av andras dyrköpta visdom, det är inte lämpligt med en statsmakt som har tillgång till sådana tvångsmedel. Missbruket av dessa är en överhängande risk och endamålsglidning är en realitet, det vet de även inom Europa, i Polen där helt oskyldiga övervakades i flera år. Men även här hemma har det förelegat missbruk [Titan], från samma myndighet som nu gör det lagligen. Samma myndighet ska även nu ge service till en annan myndighet, som inte har visat sig allt för kunnig [Acatraz], [Göteborg]

Är vi villiga att ta sådana risker för något som är så pass dåligt? Vi måste börja tänka på egen hand, se och lära av andra länder och deras medborgare. Inte sitta och vänta tills det är för sent.






För att förhindra en sådan utveckling, är nu en stämningsansökan inlämnad till Stockholmstingsrätt. Det är Michael Gajditza, ordföranden för Liberaldemokraterna och ledamot i The New Renaissance (fd Svart Måndag). Michael stämmer den svenska staten, för brott mot de mänskliga rättigheterna avseende FRA-lagen.