Att skämt som dessa går hem i SVT är ett uttryck för att det svenska samhället fortfarande inte helt har övergivit de gamla föreställningarna om ras, de om ras och rashygien, vilket även utredarna av utredningen avseende; "Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner m.m" kan konstatera. Det var även dessa föreställningar som har styrt mycket av den attityd och föreställning om transpersoner som fortfarande föreligger idag, trotts att kunskapen och medvetenheten borde vara betydligt bättre än vad den är. Den nya inkluderingen av transpersoner och deras lagskydd, kan inte komma nog fort som det är idag.
Med ett förändrande samhälle förändras även språket och det med nödvändighet, vi har inte detsamma samhälle idag som på Linnés 1600-tal. Carl von Linné lanserade det binära samhället, en han och en hon, precis detsamma som Noak hade ombord på sin Ark. Betyder detta att vad som finns och används idag som nytt i vårat språk måste glömmas bort och förkastas? Absolut inte, det gamla får enbart nya värderingar och en ny mening som att runka. Sumprunkarna på 1800-talet. Deras arbete bestod i att hålla vattnet cirkulerande i fisksumparna i Stockholms fiskehamn, för att på det viset hålla liv i de sumpade fiskarna nere i vattnet, att runka på sumpen alltså. Idag har ordet runka fått en helt annan innebörd och mening.
Det binära synsättet att se på frågan om maskulint, feminint och på identitet håller successivt på att luckras upp, när mer fakta läggs till vår kunskapsbank. Vi människor ses inte längre som binära varelser som på Noaks tid, när vad yttre organ vi kan påvisa och uppvisa utåt, inte alls behöver stämma överens med det inre, identiteten. Identiteten manifesteras och blir synbar vid ca 3 års ålder, när barnet kan uttrycka sig mer bestämt om sin egen person, sin identitet och mycket ska sedan till för att personen sedan ska ändra på detta förhållande, om alls.
Det är även den viktiga frågan om att göra upp med ett förflutet där rasbiologi och rashygien spelade en stor roll i Sverige, med mycket svåra konsekvenser än idag för de vilka inte tillhör det normativa samhället med tvångssteriliseringar och andra ingrepp för att hålla rasen ren (eugenik). När även detta återspeglas i språket, vilket utredarna av ett utvidgat skydd för transpersoner tar fasta på i sin utredning och lagförslag (SOU 2015:103).
Där
tas ”könsöverskridande
identitet och uttryck”
samt
”ras” bort ur svensk lagstiftning, för att sent omsider göra upp med den svenska rasbiologin och vad detta innebär för personer, lagstiftning och för det svenska samhället som helhet.
Med de förändringar som nu sker i vårat samhälle och med det förändrade synsättet på kön och könsidentitet, sker en förändring i vår syn på oss som människor. Det behövs nya ord för att beskriva den förändringen, mer än bara maskulinum och femininum. Idag vet vi bättre när det finns ett tredje, varken maskulint eller feminint utan ett könsneutralt ord, hen, för att bättre beskriva verkligheten som den faktiskt är och ser ut för oss människor. Det är inte en fråga om att rensa bort utan att lägga till vad som tidigare saknades, det är inte att ta bort ur språket sådana ord och meningar som mangrant, man över bord eller gemene man. Det är enbart en bisak till den betydligt större och den existentiella frågan om identitet, där måste vårat språk betydligt bättre spegla det nya samhället, de nya normer och den verklighet som växer fram och förändrar vår syn på tillvaron och på oss människor. Att inte göra det är att förneka personer deras rätt till sig själva och till deras existens, deras existensberättigande ifrågasätts via språket om det inte kan förnyas för att beskriva den faktiska tillvaron och verkligheten vi nu lever i och med. Språket betyder mycket för samhället, för grupper som för enskilda personer, därmed är det absolut nödvändigt med förändringar när det innebär stora konsekvenser för oss alla om så inte sker.
Idag är det alltså fars dag 2015, min far är nu över 80 år gammal född 1932. En riktig kraft i denna karl fortfarande och frisk i sin kropp, till skillnad vad de svenska läkarna, läkarvetenskapen och det dåvarande politiska systemet ansåg när han var liten. De ansåg att han skulle sitta på vanföranstalt i en ny och fin rullstol, när han hade skolios och därmed klassades som vanför och inte skulle vistas ute i det normala samhället, bland normala svenskar.
Till skillnad från de vilka bestämde på den tiden, hade han helt andra planer. Han blev ljungman på sitt första fartyg vid 15 års ålder på Nordstjernan, som hon hette fartyget. Han blev döpt av havsguden när de passerade den ekvatoriella linjen som seden påbjöd.
Han besökte Amsterdams hamnkvarter, Valparaiso i Chile och Rio de Janeiro.
Han rymde från sitt fartyg i Australien och vandrade iväg till norra Queensland, det var ut i den så kallade outback, eller i ödemarken som han blev kofösare på Zerito under några år.
Som tur var hittade den svenska kronan honom där nere, när han skulle göra sin militärtjänst. Vilket han gjorde och träffade mamma, tur för mig annars kulle jag inte finnas till.
Ett stort grattis på farsdag pappa, det är du värd och mer därtill. Det hoppas jag att du vet och känner till, du är uppskattad för den du är och inget annat.
Pappa och jag för ett par år sedan, hemma hos svärmor. Det är inte så många som tror att han faktisk red ända fram till sina 80 år, även på så kallade quarterhästar.
Det är för sent Hans Blix. När de, Ryssland redan har startat sin expansion genom att invadera Ukraina och genom att i strid med internationell rätt annektera Krim. Det är ett uppsåt som märks, inte minst när de startade att deportera Tartarerna, igen.
Ett av problemen med Blix hypoteser är att de inte stämmer överens med verkligheten på marken, där det mycket tydligt framgår hur det egentligen står till och vägrar man att ta tag i dessa bitar kan det mycket väl spåra ur. Står vi här i Sverige ensamma kan det mycket väl bli ytterligare våldsamheter, än vad som nu redan föreligger (Rysk militär stoppar läggandet av NordBalt), inflygningar mot Stockholm med strategiskt bombflyg och en rad andra incidenter som att den ryska ambassadören, Tatarintsev, direkt hotar Sverige med militära sanktioner om vi inte gör som de vill, hur skulle det påvisa dessa fredliga intentioner som ryssarna anses ha?
”If it happens there will be counter measures. [Russian President Vladimir] Putin pointed out that there will be consequences, that Russia will have to resort to a response of the military kind and re-orientate our troops and missiles," Tatarintsev told the local paper. "The country that joins NATO needs to be aware of the risks it is exposing itself to.”
Det är på detsamma vis som kriget bedrivs i östra Ukraina, detta i en allt dödligare nedåtgående spiral. Det har inget med USA eller NATO att göra, när det är rena neokoloniala tendenser i det nya Ryssland, Novorussia, ett nytt Ryssland där den forna storheten ska återuppstå. Balterna känner av det och likaså Polen och nu börjar den expansionismen även kännas av här i Sverige och vilket tryck det innebär. Det blir uppenbart i det nya avtalet med Grekland, det är knappast av välvilja med Europa och Grekland. Det är troligen en ren strategi för att kunna slå in en kil i Europa, med syftet att skada.
”Fyra av fem svenskar oroas av Ryssland, vilket är en kraftig ökning mot tidigare. Vänsterpartister och Sverigedemokraterna inte lika oroade. I frågan om Sverige ska gå med i försvarsalliansen Nato har motståndarna en liten övervikt.”
Det är föga förvånande när man ser hur den ryska propagandan arbetar, för att störa de svenska demokratiska processerna och hur deras militära styrkor agerar mot Sverige och våra intressen med direkt hot om militär intervention om vi inte gör som de vill.
”Enligt Litauen har de ryska krigsfartygen brutit mot FN:s havsrättskonvention då de stört kabelfartygens aktivitet flera gånger i år. De ryska aktionerna har riktat sig mot ett fartyg som bevakar den lagda kabeln innan den hunnit täckas in på havsbottnen.”
Nej det är givetvis inte en självklarhet, när det är att lägga sig i vår inrikes och utrikespolitik med hot om militär intervention. Det är inte riktigt vad fredliga länder brukar ta sig för att göra mot sina grannar, de brukar ej heller med militära medel vid fyra tillfällen störa läggningen av en mycket väsentlig elkabel mellan Sverige och de Baltiska staterna (NordBalt). Den är bland annat till för att försörja dem med el som ett löfte för att stänga kärnkraftsverket i Ignalina, utan den kabeln och elförsörjningen får de baltiska staterna det svårt att klara sin egen elförsörjning.
”After similar incidents that have taken place on 19 March, April 10 and 24 April this year Lithuanian Foreign Ministry sent protest Notes to Russian MFA. Lithuania also coordinates its activities with Sweden as the activities of the Russian navy are attempts to interfere with the construction work of the sea cable ‘NordBalt’.”
Det finns ingen som är omedveten över hur USA arbetar, men att samtidigt låta Ryssland och vad de gör passera. Det är farligt när det är en hotbild som inte blir uppmärksammad på det vis den borde bli. Allt för många särintressen ställer upp på den ryska desinformationen och lanserar den som sanning när den bevisligen är ihopskriven av FSB och Kreml, samtidigt som de beskyller USA för både det ena som det andra, sant eller osant. Men förnekar vad som inträffar som anfallskriget mot Ukraina och Georgien, samarbetet med Syrien och Assad, när det förstås är Kievregimens fel att de måste gå in militärt och att det i sig legitimerar att Ryssland har gått in i grannlandet och sedan tidigare under 2014 redan har annekterat en stor bit, det är Krim. Förutom det nu pågående kriget i de östra delarna, för att bygga en landkorridor utefter sjön Azov ned till Svarta havet.
Det finns ingen som är omedveten över den politik som USA har mot sin omgivning, som i Vietnam, Iran, Irak och i Afghanistan eller Chile. Däremot ska de gamla sovjetiska eller numera ryska aktionerna mot sin omgivning kraftigt förminskas med hänvisning till USA och deras brott mot internationell rätt. Trotts att de tog över hela Östeuropa och frös situationen fram tills dess att muren föll Det är tragiskt när så sker och det är inget som gör situationen bättre och det förminskar inte vad Ryssland gör och vilken strategi de har för att återupprätta det forna Storryssland, se bara till deras postkoloniala krig runt om i det före detta Sovjetunionen när det forntida Novorussiya ska återupprättas och med den neokoloniala politik som det nya Ryssland står för. De Baltiska staterna känner detta i högsta grad, likaså Polen och därför gick de med i NATO för sitt eget skydd.
Vad vi skulle göra på pappret det är en sak, det var att slå mot en polsk bataljon fallskärmsjägare. Först ett frontalanfall mot deras landsättning och eventuellt försök att etablera ett brohuvud, därefter en fördröjningsstrid. Vad vi i praktiken tränade för, det var att stoppa ryska spetsnatz från Kaliningrad från att antingen landstiga med ubåt eller på annat sätt upprätta ett brohuvud. Då var det inget tal om några frontalanfall på linje, det vi egentligen gjorde var i praktiken en långdistansspaning och att ta sig in bakom deras linjer för att slå mot försörjningsleden. Det fria kriget direkt således utan något dröjesmål, mer utefter britternas erfarenheter på Malvinerna mot Argentina och det senaste om just Ryska Spetsnatz samt miniubåtar. Och ja det var på fullt allvar vilket vi alla tog det som, utan någon tvekan efter de uppgifter vi fick oss tillhanda.
Tack vare den ryska invasionen av Ukraina under förra året med den olagliga annekteringen av Krim, det fortsatt svåra läget med fortsatta ryska aggressioner mot Europa, i synnerhet mot Baltikum och Skandinavien, med de fortsatta upptrappade krigshandlingarna mot Ukraina. Här riskeras ytterligare instabilitet i hela Europa, EU måste ta sitt ansvar för just hela Europas säkerhet och inte enbart se till det kortsiktiga i att tro, att det blir nog bra bara vi inte gör någonting. Tyvärr, det fungerar inte och har aldrig gjort det.
Det ryska
hybridkriget eller snarare invasionskriget, vad det medför blir
betydligt mer synligt och uppenbart under det rådande läget i
Östeuropa och inte minst i Ukraina.
Indoktrinering av
barn i det nya ryskare Donetsk.
Det vi ska se till
är den Ryska invasionen och försöken till en återkolonisering av
det forna Östeuropa och troligen vidare, vad det i förlängningen
innebär för hela Europa och vår säkerhet kan vi inte veta, men
ett fullskaligt krig är en inte helt osannolik utkomst. Att försöka
ursäkta Ryssland och på andra sätt förminska det som pågår
leder till en ökad instabilitet i hela östra Europa, det dödar och
skadar mer människor när det enbart leder till en förlängning av
det ryska anfallskriget mot Ukraina. De diplomatiska försöken till
att förneka detta, leder enbart till en konfirmation av den ryska
politikens effektivitet mot sin omgivning och därmed att Ryssland
kan fortsätta invasionskriget och påskynda dess spridningseffekt
ytterligare. Att i ljuset av denna händelseutveckling ta del av, se
och höra alla dessa ursäktare är som att läsa manualen för de
ryska och betalda trollen från Moskva.
Boris Nemtsov,
introduktion till nemtsovrapporten.
Det är ett rent
anfallskrig där den som invaderar har använt sig av olika politiska
och sociala strömningar i samhället, för att att inom ramarna för
det vilket kallas för ett hybridkrig försöka att destabilisera en
hel nation och därmed även samtidigt förhindra en intervention av
andra nationer och vinna kriget på det sett som nu sannolik kommer
att ske i Ukraina. Det är den ukrainska befolkningen vilka är de
riktiga förlorarna i det första rummet, när de har förlorat delar
av sitt land via aggression från ett annat land, men även ur en
demokratisk synvinkel när det arbete de har lagt ner och offrat sina
liv för helt kan komma att spolieras.
Kriget förs även
i forum och grupper som som de vilka finns på Facebook och i andra
social medier, för att sprida desinformation om den rådande
situationen. Mildra och förändra uttalanden om det faktiska kriget
som att det är ett inbördeskrig och inte ett anfallskrig från
Ryssland, där det är den lagliga regimen som begår brotten mot den
egna befolkningen vilket resulterar i de så kallade pro-ryska
rebellerna som stöds av Ryssland. Där fakta som finns, snarare
talar för att det fåtal vilka är lojalister med Ryssland är en
minoritet och där majoriteten av de som för kriget i praktiken är
reguljära och specialförband från Ryssland.
Som det ser ut
försöker de motivera ett återupptagande av kriget, det är
knappast några så kallade rebeller som ligger bakom. Det är
troligast som en del av det hybridkrig som Ryssland för mot Ukraina,
för att kunna fortsätta destabiliseringen och eventuellt
ytterligare kunna motivera egen trupp. Som det tydligen ska ske med
så kallade hjälpsändningar.
Trots nya anfall mot
ukrainska städer, i synnerhet i närheten av Mariupol. Mariupol är
en viktig hamnstad och ligger strategiskt viktigt på den landtunga
utefter lake Azov, den måste med nödvändighet Ryssland ta för att
skapa den strategiskt viktiga korridoren genom östra Ukraina och ner
till flottbasen på Krim. Tack vare Minsk II förvägras Ukraina både
hjälp utifrån, men de får dessutom ej ge sina egna styrkor skydd
mot de ryska och lojalistanfallen.
Ryssland har lyckats
mycket påtagligt med sina krigshandlingar mot Ukraina, det står
inte mycket emellan Ryssland och att kunna ta kontrollen över
landtungan ner till Krim. Det är en fråga om att exklusivt kunna ta
kontrollen över landområden utan att direkt annekterat det som
Ryssland gjorde med Krim. Har de väl kontrollen, har de i praktiken
även tagit kontrollen över Ukraina.
Kan Ryssland ta de
östra delarna av Ukraina, har riskerna för ett storkrig mellan
Ryssland och Europa kommit betydligt närmre.
Bra
exempel på en ren desinformation, vem utanför Ryssland förutom de
som aktivt arbetar för Kreml och deras sak tror på att det är 25%
NATO-trupper som är instängda i Debaltseve?
”This
morning NAF scouts spotted NATO tanks inside the encirclement
(Cauldron) at Debaltseve. According to their information the
possibility is strong that up to 25% of the trapped army may be
NATO.”
Utrikesminister
Wallström (S) hyllar det så kallade avtalet om eld upphör i kriget
mellan Ryssland och Ukraina, det betyder troligen att Ukraina
riskerar förlora de östra delarna avUkraina och därmed får
Ryssland full kontroll över Ukraina och även över landremsan
utefter sjön Azov, ned till Svarta havet och flottbasen på det
redan avdelade och annekterade Krim.
Det är snarare den
europeiska passiviteten som öppnade för Ryssland att invadera en
grannstat, då för att utöka och flytta gränserna i sitt eget
syfte, öka hotet mot Europa och i synnerhet mot Baltikum blir hotet
en realitet. Därmed kan Ryssland flytta sina ställningar väster ut
och skapa ytterligare osäkerhet mellan de europeiska staterna och
splittra Sverige ytterligare i försvars, säkerhets och NATO-frågan.
Kriget i Ukraina hade troligen inte inträffat om vi hade varit mer
observanta på dessa fakta, de analyser och indikationer vilka har
funnits där under en längre tid och kunnat agera på dessa i tid.
Vad som är mycket
uppseendeväckande, det är att Ryssland startade ett krig och inte
enbart mot Ukraina. Det är även i högsta grad ett krig riktat mot
Europa, därmed även mot Sverige och våra egna intressen i och runt
Östersjön samt Baltikum (NordBalt) med en direkt uttrycklig militär
hotbild om krig om vi inte passar oss. Ryssland tillåts därmed
vinna kriget i Ukraina utan att vi egentligen försöker göra något
åt den saken eller försöker skapa en förändring i läget, det
blir ytterligare en strategisk förbättring för Ryssland.
Var hittar du NATO,
soldater och Europa inne i Ukraina, som utgör ett direkt hot mot
Ryssland?
Det har i praktiken
varit en ensidig upprustning av astronomiska mått av den ryska
militären och även till militärdoktrinen. Det är inte soldater
från vare sig USA, NATO eller andra EU-länder som krigar på rysk
mark för att annektera dessa.
Det blir rätt
uppenbart att beslutsfattarna i Europa inte på allvar tar
situationen på det allvar som krävs, eller hur de ska hantera det
som har kommit att kallas för det ryska hybridkriget. Att tro att
Ryssland kommer att efterleva Minskfördraget innan de har tagit hela
östra delen av Ukraina, den för dom mycket strategiska landremsan
ner till Krim och Svarta havet, är enbart att be om mycket stora
problem.
Östra Ukrainas
krigsscen blir förståelig om den sätts samman med den ryska expansionismen/neokolonialismen och försöken till att även
annektera landremsan ner till Svarta havet och Krim, efter att
olagligen under ett rent anfallskrig mot Ukraina redan ha avdelat
Krim från det övriga Ukraina. Samt att de östra delarna även har
en tung industri som de gärna vill ha. Det är ett rent anfallskrig
mot Ukraina som Ryssland bedriver för att ta tillbaka delar av,
eller på sikt hela ytan av ett självständigt grannland. Ukraina,
som Ryssland anser ska tillhöra dom, samt att förhindra att Ukraina
allierar sig närmare Europa primärt rent strategiskt och
geopolitiskt.
”Det
ryska agerandet vi har sett under helgen där man inte bara utnyttjat
sina befintliga baser för att invadera delar av värdlandet utan
även i landets parlament enhälligt gett presidenten befogenhet att
använda militärmakt mot Ukraina, ska inte komma som en
överraskning. Likväl verkar alldeles för många svenska politiker
nu väckta ur en törnrosasömn.”
Major
Carl Berqvist (Wiseaman), SvD
3
Mars
2014.
Det
bästa vi kan göra är att vägra de ryska provokationerna och stå
upp för vårat samhälle.
De slutsatser som vi kan dra av beslutet i den amerikanska kongressen, är att massövervakning dels inte fungerar och därmed blir även den insamling i bulk av telefondata som även den svenska regeringen vill ha utökad och där svenska myndigheter som FRA redan samlar in data i bulk i sin underrättelseverksamhet och Polisen. Där polisen vill ha en direktåtkomst till persondata, utan att behöva gå via domstol, där operatörerna skulle tvingas lämna ut personuppgifter som kan vara helt onödiga för ett eventuellt spaningsuppslag när insamlingsmodellen även lämnar ut okritiskt associerade kontakter helt meningslöst.
Mig veterligen finns
det ingen liberal, eller ett liberalt samhälle som har drivet något
Gulag och ett enda dödsläger. Enskilda personer och soldater i röda
armén tyckte att det vara lika fruktansvärt vad som inträffade, de
ska en stor honnör för vad de uträttade. Men det var statsmakten
som drev dessa läger, där kanske även den svenske Raoul Wallenberg
försvann. Det är något vilket vi aldrig ska glömma när vi
betraktar vår historia och även vår samtid, när vi nu åter kan
se att samma brott tycks begås återigen om vi inte ser mycket noga
upp med vad vi väljer bort från att spegla från vår omvärld [AB].
Och så länge det
enbart är en tom retorik bakom, kommer inget att inträffa för att
stoppa den här utvecklingen. Det blev synnerligen uppenbart under
manifestationen på Raoul Wallenbergs torg och utanför stora
synagogan i Stockholm, det var enbart statsminister Stefan Lövén
som fick talartid som politiskt ansvarig.
Jag deltog imanifestationen mot antisemitism på Raoul Wallenbergs torg och bara
det att få se en polis ur den nationella insatsstyrkan i full
militär mundering och med automatkarbin utanför stora synagogan i
Stockholm, som ligger alldeles intill torget, det gör åtminstone
mig riktigt förbannad och ledsen. Det är en bra markering mot
våldet och antisemitismen från samhällets sida, men det ska
absolut inte behövas i ett demokratisk samhälle. För vilket
samhällsklimat speglar inte detta?
Det har nu
framkommit information om Vänsterpartiet, deras biståndsstiftelse
VIF och hur de hjälper till med finansiering på ett olagligt sätt
med skattemedel.
Det är lite mer än
enbart lite skitpengar som har tunnlats via VIF, till mer än
tveksamma organisationer runt om i världen.
Vänsterpartiets
samarbete med Borotba avslutades formellt först den 31 december
2014.
Colombia:
Totalt för de här
åren rör det sig om flera miljoner kronor. Det handlar dels om stöd
till partier med väpnad revolution i sina program, dels om stöd
till auktoritära och totalitära regimer.
Fillipinerna:
2005–2009.
Genomgången visar att det finansiella stödet till icke-reformerade
kommunistpartier är betydligt mer utbrett än vad som hittills är
känt. Det handlar om flera miljoner kronor under de här åren. Ett
exempel är VIF:s stöd till revolutionära grupper på Filippinerna [Fredrik Malm (Fp)].
Det är inte helt
korrekt att göra på det sätt som nu sker, det är inte helt ok att
särskilja ut olika händelser som har betydelse för helhetsbilden
av VIF. Det är som du som läsare av bloggen kan se inte enbart Borotba, utan ett flertal
minst sagt tveksamma organisationer runt om i världen där skattemedel har tunnlas ut till via VIF. Där det rör sig om miljontals
kronor till organisationer som för en väpnad kamp mot den legala
regimen, eller har det med på sitt program att genomföra en väpnad
revolution.
För att fungera som
ett demokratiskt parti i Sverige och för att få delta i den
demokratiska processen, måste partier frångå våldstanken mot de
vilka har en motsatt åsikt som en metod och som ett medel för att
förändra samhället i stället för med de demokratiska metoderna.
Med den retorik som de båda använder skulle det alltså svära terroristorganisationer och
Vänsterpartiet fria från ansvar lika, enbart av den anledningen att det
finns nationer som inte delar samma ideal som vad de gör. Men det är
inte helt enkelt att göra på det viset. Enbart för att det finns
nationer som beter sig illa, är det inte helt ok att stödja
organisationer och paramilitära rörelser vilka vill störta
regeringar och dessutom hjälper dessa med medel. Det är även
ett ideal som går igen när demonstrationerna startade i Kiev för
att frigöra sig på demokratisk väg, från den sittande regimen.
Den regimen lämnade landet och övergav sina regeringsplatser.
Hade det funnits ett
spår av logik i dessa personers retorik, skulle de ha stött den
frigörelsen. Men vad vi har åsett i stället från vänstersidan i
politiken, inte minst under de diskussioner vi har i diskussioner med
vänsterorienterade grupper om det ryska anfallskriget mot Ukraina, anses det från dessa att det var en
olaglig statskupp och därmed en helt riktig intervention av Ryssland när de går
in i en fri nation som Ukraina, de ska kunna bedriva anfallskrig och
olagligen annektera delar av den suveräna nationen. Då är en riktig statsterrorism och tillika ett anfallskrig helt ok och de vilka vill försvara
sin nation mot denna aggressor, de är terrorister.
Därmed har
vänsterrörelsen till vissa delar på inget sätt övergivit sin
tidigare våldsideologi och retorik.
Upprörande över
den brist på förstånd över den värld och omvärld vi alla lever
i, det kan vi även se i förhållande till andra företeelser, som
runt våra flygplatser och storsjukhus. De boende upprör sig över
att det låter från byggnationer, när vår infrastruktur med en
absolut nödvändighet måste byggas om och förbättras. Det låter
från ambulansintag så då kunde inte St. Görans sjukhus bygga om
sitt akutintag för att kunna förbättra sjukvården, det låter
runt nybyggnationerna av Södersjukhuset så de skulle egentligen
inte ha blivit av de heller. Som tur är vann samhällsintresset för
framtiden över den antiintellektuella ismen där bägge
byggnationerna blir av och där om- och nybyggnationerna på
Södersjukhuset pågår för fullt för att kunna möta det behov som
föreligger för framtiden, ett behov som redan nu föreligger med
platsbrist upp över öronen. Eller som i detta fallet när det låterom militärövningar och att det kan skrämma "barnen", för
det är enbart sådant som inträffar någon annan stans förmodligen
då i Långtbortistan exempelvis. Den moderna hipstern i det moderna
samhället, boendes helt avskärmad i sin helt egen lilla värld. De
ska inte vare sig kunna eller ska få stoppa en för hela samhället
viktiga funktioner, detta enbart för att de helt saknar insikt i
annat en sin egen lilla fantasivärld. De ser inte vad som händer
runt om i världen när det inte angår just dom.
Plakatpolitik ochretorik är inte detsamma som en riktig utrikespolitik. Det blir
enbart till en tom retorik, när det inte ens är sant. Att
vapenhandeln med Saudiarabien nu är avslutad stämmer inte med
verkligheten, den är inte över och helt förbi, den fortsätter som
vanliga affärsavtal under ISP och de begränsningar som gäller för
svensk vapenexport [DI].
On the part of the Embassy, through phone calls and emails,
we have now been trying over several days to reach the company Oatly,
which has chosen to boycott its Israeli supplier following political
pressures by anti-Israeli activists. We are surprised by the nonchalance
shown by the company in the face of the repeated contact attempts by a
foreign mission and its ambassador.
To ignore the opportunity for contacts on this issue is hardly something which does honour to the company.
We do appreciate the apology offered by the company but as long as the
decision – which has now been recognized as made on wrongful grounds –
is not reversed, the apology remains mere empty words.
If one has
now decided to be correct and to show caution, these are principles
which primarily should, of course be applied to the present case in
question. It has been made abundantly clear that this has nothing to do
neither with the price of the product, nor its quality – both of which
have been highly satisfactory – but what we see now is solely the result
of irrelevant pressures from anti-Israeli activist circles. When one
gives in to these types of pressures, it is difficult to see the
decision as anything but politically motivated.
The issue is also
not about listening to the consumers. The activists do not care about
the product, only their own political objectives. The boycott of
vitamins from Israel is more important than for instance the many
lactose-intolerant children who use the products.
The company
Oatly has admitted that is has taken a decision on wrongful grounds. Not
to correct this would mean giving in to from anti-Israel activists
while ignoring the dissatisfaction of other customers.
If the
company thus – in defiance of all logic and its own declared principles –
will not revoke a decision admitted to be the wrong one, at least I for
my part will not feel any thirst for Oatly products.
It is a
dangerous road to take to let market considerations on issues of quality
and production be affected by aggressive pressures from extreme and
vocal lobby groups and something which is highly detrimental, both to
the consumers and the companies.
The negative, and special
treatment for which Israel but no other international cooperation
partners, is singled out is something, which of course, raises very
serious questions about the true motivations behind the actions of
Oatly.
Jerusalem kan mycket
väl vara Israels hjärta, när det står i centrum för judendomen
sedan ett par tusen år bakåt. Det blir riktigt plågsamt när det
görs en felaktig politik av religion och historia, på det vis som
nu Palestinagrupperna och TV4 gör.
Det känns mycket
felaktigt när ett sådant uttryck censureras
i dagens Sverige 2015, det känns allt för mycket som en återgång
till något som mer passar in i de tongångar som rådde i Tyskland
på 1920-30-talet och vad det medförde borde vi alla komma ihåg,
det är 70 år sedan förintelsen och det tog upp mycket plats i
medierna. Tydligen har det glömts bort och det fort, när rubrikerna
fort smälter undan och glöms bort är det annat som gäller.
När riksmedia
glömmer bort vad de borde stå för, som det fria ordet blir det
allvarligt. Det fria ordet är en av våra mänskliga rättigheter
och media borde skydda det och inte censurera, i detta nu har Charlie
Hebdo glömts bort, både attackerna i Paris och Köpenhamn och
innebörden i detta går förlorat i ett politisk snömos. Alla
vackra ord är borta som genom ett trollslag, förnekelsens blacka
vingar flaxar och sprider sin skugga som i en dystopisk mardröm.
Det är inte ens en
vecka sedan vår statsminister Stefan Lövén stod och höll tal på
Raoul Wallenbergs torg mot antisemitism och kärlekens mur byggdes
upp utanför den stora synagogan i Stockholm.
Det ryska
hybridkriget blir synligt och uppenbart under de rådande läget i
Östeuropa och inte minst i Ukraina.
Ryska specialstyrkor inne i Ukraina
Det vi ska se till
är den Ryska invasionen, vad det innebär för hela Europa och vår
säkerhet. Att försöka ursäkta Ryssland och på andra sätt
förminska det som pågår, det dödar och skadar mer människor när
det enbart leder till en förlängning av det ryska anfallskriget mot
Ukraina. De diplomatiska försöken att förneka detta, leder enbart
åt ett håll och det är att Ryssland kan fortsätta invasionskriget
och dess spridning ytterligare. Att se och höra alla dessa
ursäktare, det är som att läsa manualen för de ryska och betalda
trollen från Moskva.
Det är ett rent
anfallskrig där den som invaderar har använt sig av olika politiska
och sociala strömningar i samhället, för att att inom ramarna för
det vilket kallas för ett hybridkrig försöker att destabilisera en
hel nation och samtidigt förhindra en intervention av andra nationer
och därmed vinna kriget på det sett som nu sannolik kommer att ske
i Ukraina. Det är den ukrainska befolkningen vilka är de riktiga
förlorarna i det första rummet, när de har förlorat delar av sitt
land via aggression från ett annat land, men även ur en demokratisk
synvinkel när det arbete de har lagt ner och offrat sina liv för,
helt kan komma att spolieras.
Kriget förs även i forum och
grupper som som de vilka finns på Facebook och i andra social
medier, för att sprida desinformation om den rådande situationen.
Mildra och förändra uttalanden om det faktiska kriget som att det
är ett inbördeskrig, där det är den lagliga regimen som begår
brotten mot den egna befolkningen vilket resulterar i de så kallade
pro-ryska rebellerna som stöds av Ryssland. Där fakta som finns,
snarare talar för att det fåtal vilka är lojalister med Ryssland
är en minoritet och där majoriteten av de som för kriget i
praktiken är reguljära och specialförband från Ryssland.
Ryska specialstyrkor från Debaltseve
Som det ser ut
försöker de motivera ett återupptagande av kriget, det är
knappast några så kallade rebeller som ligger bakom. Det är
troligast som en del av det hybridkrig som Ryssland för mot Ukraina,
för att kunna fortsätta destabiliseringen och eventuellt
ytterligare kunna motivera egen trupp. Som det tydligen ska ske med
så kallade hjälpsändningar.
Trots nya anfall mot
ukrainska städer, i synnerhet i närheten av Mariupol. Mariupol är
en viktig hamnstad och ligger strategiskt viktigt på den landtunga
utefter sjön Azov, den måste med nödvändighet Ryssland ta för att
skapa den strategiskt viktiga korridoren genom östra Ukraina och ner
till flottbasen på Krim. Tack vare Minsk II förvägras Ukraina både
hjälp utifrån, men de får dessutom ej ge sina egna styrkor skydd
mot de ryska och lojalistanfallen.
Ryssland
har lyckats mycket påtagligt med sina krigshandlingar mot Ukraina, det
står inte mycket emellan Ryssland och att kunna ta kontrollen över
landtungan ner till Krim. Det är en fråga om att exklusivt kunna ta
kontrollen över landområden utan att direkt annekterat det som Ryssland
gjorde med Krim. Har de väl kontrollen, har de i praktiken även tagit
kontrollen över Ukraina.
Bra
exempel på en ren desinformation, vem utanför Ryssland förutom de
som aktivt arbetar för Kreml och deras sak tror på att det är 25%
NATO-trupper som är instängda i Debaltseve?
Utrikesminister
Wallström (S) hyllar det så kallade avtalet om eld upphör i kriget
mellan Ryssland och Ukraina, det betyder troligen att Ukraina
förlorar östra delen och därmed får Ryssland full kontroll över
Ukraina och en landremsa ned till Svarta havet och flottbasen på det
redan avdelade och annekterade Krim.
Det är först och främst civila som drabbas, här från striderna i Debaltseve
Det är snarare den
europeiska passiviteten som öppnade för Ryssland att invadera en
grannstat, i syfte att utöka och flytta gränserna i sitt eget
syfte, öka hotet mot Europa och i synnerhet mot Baltikum. Därmed
kan Ryssland flytta sina ställningar väster ut och skapa
ytterligare osäkerhet, mellan de europeiska staterna och splittra
Sverige ytterligare i försvars och NATO-frågan. Kriget i Ukraina
hade troligen inte inträffat om vi hade varit mer observanta på defakta, analyser och indikationer vilka har funnits där under en
längre tid och kunnat agera på dessa i tid.
Vad som är mycket
uppseendeväckande, det är att Ryssland startade ett krig och inte
enbart mot Ukraina. Det är även i högsta grad riktat mot Europa,
Sverige och våra egna intressen med en direkt hotbild om krig om vi
inte passar oss och de tillåts därmed vinna det kriget i Ukraina.
Var hittar du NATO,
soldater och Europa inne i Ukraina, som utgör ett direkt hot mot
Ryssland?
Det har i praktiken varit en ensidig upprustning
av astronomiska mått, av den ryska militären och även
militärdoktrin. Det är inte soldater från vare sig USA, NATO eller
andra EU-länder som krigar på rysk mark för att annektera dessa.
Det blir rätt
uppenbart att beslutsfattarna i Europa inte på allvar förstår
situationens allvar, eller hur de ska hantera det som har kommit att
kallas för hybridkrig. Att tro att Ryssland kommer att efterleva
Minskfördraget innan de har tagit hela östra delen av Ukraina, den
för dom mycket strategiska landremsan ner till Krim och Svarta havet, det är enbart att be om mycket stora problem.
Följer det pågående anfallskriget och det all mer akuta läget i östra
Ukraina, med staden Debaltseve som ett talande exempel är det riktigt
otäckt.
Det talas om den staden som ett nytt Vokuvar och allt detta
sker medans västmakterna sitter och gör absolut inget, det är
fortfarande en lite skärmytsling med rebeller inte direkt mot ryska
förband. Samtidigt som artilleri och raketartilleri och sätts in
mot civila bostäder i staden, där invånarna sitter fast och är
instängda. De har i stort sätt inga möjligheter att komma ut och
fly därifrån. Där det internationellt borde fördömas som med
anfallen med raketartilleri mot de civila i den ukrainska orten
Mariupol för ett tag sedan, där riktades det direkta uppmaningar
till Ryssland att ta sitt faktiska ansvar. Det är ju trotts allt
Ryssland som via den uppbackning de gör av den pro-ryska milisen
lokalt, både med materiel och egen trupp inne i de östra delarna av
Ukraina. De driver sitt destabiliseringskrig mot den sittande och
lagliga regimen i Kiev, vilket vi måste vara fullt medvetna över
när anfallen in mot Debaltseve mycket väl kan vara ett brott mot
mänskligheten, när det riktas raketanfall mot civila bostadsområden
på samma sätt som i Mariupol. De nu pågående striderna mot civila
i Debaltseve, måste på något sätt få ett slut.
NATO och Jens Stoltenberg fördömer direkt händelserna i
Mariupol och på det bredare planet, den händelseutveckling som
uttalat Ryssland har slagit in på och stöttar aktivt.
Det är primärt mot Europa som Moskva riktar sina vapen, när de
olagligen går in i ett öppet anfallskrig mot Ukraina. Det är en
värld och omvärld som vi är en del av och inte kan stå utanför,
det vore mycket olyckligt att tro något annat.
På det bredare planet, faller Mariupol öppnas en landkorridor
för Ryssland till Svartahavet, via Odessa och Transnistrien till
Krim som Ryssland invaderade och annekterade olagligt under förra
året. Redan då stod det klart på ett tidigt skeende, att det var
den utvecklingen som var på gång.
Det blir svårt att hålla stånd, men det ser ut som om Mariupol
kan ha varit en diversionsmanöver för att slå mot Debaltseve, där
det tydligen ska vara riktigt hårda strider just nu och Ryssland för
in mer tungt materiel till området.
Medans säkerhetskonferensen MSC2015
pågår, där de stora politikerna ska försöka enas om Ukraina med
Ryssland om fred, ett Ryssland som i praktiken har invaderat landet och
ställt till med ett blodbad och lidande som inte har åsets sedan andra
världskriget, där den ryske utrikesministern Lavrov påstår att det inte
har inträffat och att det är Europa och NATO som invaderar, då
underförstått Ryssland (Ryssland anser att Ukraina tillhör dom).
Tror inte att
Sverige på allvar vågar ta det steget trotts den mycket allvarliga situationen och trotts det uttalade hotet mot vår egen säkerhet, vilket enbart kan innebära
att vi har backat politiskt i förhållande till Ryssland och deras
provokationer mot oss. Skulle vi göra det och ta det på allvar,
finns enbart alternativet NATO och det vill inte regeringen och det
speglas i medias rapportering.
Det är en mycket
obehaglig situation som råder i dagsläget, jag gjorde min värnplikt 1982-83
när det var en likartad situation som nu med ubåtskränkningar och under samma hot från i
huvudsak Ryssland. Vi tränade med de ryska GRU Spetsnatz specifikt i
åtanke, när vi hade ansvar för kuppförsvaret och för säkerheten
i Stockholm. Då tar man det på allvar när man står där med en
skarpladdad AK-4, färdig att på order skjuta tillbaka på en annan
nations soldater.
Det är klart hög
tid att göra något annat än att sitta och titta på, det gjorde vi
inte på 1980-talet och det minskade antalet besvär i en betydande
utsträckning.
Det kan mycket väl
vara både en infiltration, som att det kan vara en exfiltration
efter utfört uppdrag. Vi tränade på för att sättas in mot så
kallade diversionsstyrkor, då som nu kan det vara ryska GRU
Spetsnatz. Det är samma typ av krigföring som idag benämns för
att vara ett hybridkrig.
Den
påverkansoperation Ryssland använder idag tycker jag blir mycket
tydlig ur en politisk kontext, där vi synbart backar undan från ett
eventuellt och nödvändigt medlemskap i NATO och därmed en
eventuellt betydligt stabilare hållning. Till och med en eventuell
diskussion och utredning kan anses vara för mycket och för farligt,
när det kommer att innebära ett medlemskap enligt Wallström. Det
om något är en farlig påverkan av en annan nation, som inte är
vänligt inställd utan kan flippa när som helst och faktiskt utan
en påtaglig anledning gå till anfall.
Vad vi nu har är
ett allt mer splittrat och polariserat politisk Sverige, det är
precis vad Ryssland har eftersträvat med sitt hybridkrig och det ur
deras synpunkt det eftersträvansvärda resultatet. Det minskar inte
faran för ett riktigt krig när det snarare ökar risken, när det
är vad Ryssland och deras allierade tycker är den rätta politiska
vägen att gå.
För att förstå
politiken bakom den Ryska, är det fördelaktigt att studera det
pågående kriget de har mot Ukraina och hur ett hybridkrig ter sig i
praktiken. Vi kan se det även i hur vi fattar politiska beslut, i
utrikes och försvarsfrågor.
Det har varit mycket våldsamma raketanfall mot civila bostadsområden i staden Mariupol i Ukraina med enbart civila dödsfall,
faller Mariupol öppnas en landkorridor för Ryssland till Svarta
havet. Den korridoren skulle då gå via Odessa och Transnistrien till Krim, som Ryssland
invaderade och annekterade under förra året. Redan då stod det
klart på ett tidigt skeende av det ryska anfallskriget mot Ukraina, att det var den utvecklingen som var på
gång och nu ser vi det inträffa utan att någon egentligen reagerar.
Internationellt
fördöms anfallen med raketartilleri mot den ukrainska orten
Mariupol som utfördes under lördagen den 24/1-15, där riktas det
nu direkta uppmaningar till Ryssland att ta sitt faktiska ansvar. Det
är ju trotts allt Ryssland som via sin uppbackning av den ryska
milisen lokalt, med både materiel och egen trupp inne i Ukraina där
de driver sitt destabiliseringskrig mot den sittande och lagliga
regimen i Kiev. Anfallen mot Mariupol kan mycket väl vara ett brott
mot mänskligheten, när det riktades tre stycken raketanfall under
dagen mot civila bostadsområden.
Ryssland har
blockerat ett fördömande av de brutala raketattackerna mot civila
bostadsområden i Mariupol, det är i sig inte konstigt när Ryssland
dels har egen trupp och dels försörjer de milisförband som har
orsakat förödelsen i Mariupol, under den dagen var det sammanlagt
tre stycken raketanfall mot orten och enligt källor på plats ska
raketanfallen ha startats på nytt redan under samma dag, tills det blev allt för uppmärksammat över vad som pågick, då som förs avbröt de ryska lojalisterna anfallen.
Ryssland förhindrar
Minsköverenskommelsen från tidigare från att fungera och ta
effekt, de eskalerar kriget mot Ukraina, genom att blockera
händelserna i Mariupol och därmed även sitt ansvar
i att de försörjer de milisstyrkor som utförde anfallen med både
medel, materiel, utbildning och även med egna soldater. Om
Minsköverenskommelsen faller är riskerna inte enbart en eskalering
av kriget mot Ukraina, men även för en spridning, när det öppnar
för Ryssland att fortsätta sitt hybridkrig inom sin intressesfär.
För att kunna
balansera upp den ryska mobiliseringen av tung krigsmateriel in till
de ryska styrkorna och den ryska milisen i Ukraina, måste mer tung
utrustning placeras ut i östra Europa.
Det vi ser är inte
en de eskalering enligt Minskfördraget, det är en upptrappning och
eskalering av situationen. Därmed blir det även en eskalering av
den säkerhetspolitiska situationen runt hela Baltikum och Östersjön,
det vill säga utefter hela vår Östersjökust, Gotland och även
Öresund.
Det är en
förutsättning med bra grundläggande kunskaper för att kunna
förstå sin omgivning och därmed kunna fatta riktiga beslut, vilka
inte är för ideologiskt färgade av ett politiskt program.
Politiska program är inte fakta, de är riktlinjer över den politik
man önskar bedriva. Att försöka ombilda verkligheten efter det
politiska programmet, är redan på förhand dömt till att
misslyckas.